Kiwins land!

Efter flera dagar på havets botten förflyttar vi oss till Kiwins land. Både nordön och sydön ska klaras av på lite mindre än en månad och verktyget, en illgrön buss med trevligt people, följer oss under hela resan. En extremt nerbantad version av resan följer...

 

Efter några dagar av vacker natur, sköna vandringar och aktiviteter på nordön kommer vi fram till Rotorua. Där åkte vi gondol upp på ett berg för att race:a ner med små "bobar" på hjul, bara för att åka sittlift upp och göra det några gånger till. Sjukt kul men kändes lite småfarligt haha.

 

Bara en natts sömn blev det innan ett litet trevligt grottäventyr i Waitomo väntade oss. Med hjälp av små gummiringar samt hjälmar med pannlampa tog vi oss igenom långa vattenfyllda grottgångar med vattenfall och grejer. Vattnet var svinkallt men annars var det riktigt, riktigt häftigt.

 

Black Water Rafting

 

Den lilla mysiga staden Taupo nås efter ytterligare ett par dagars resande. En limousine plockar upp oss utanför vårt hostel och några minuter senare kastar vi oss ut från ett flygplan på 4500 meters höjd. Galet skön känsla men hade ändå förväntat mig mer rädsla än ett litet pirr i magen.

 

På 4500 meter höjd häner sånt här.

 


Tog en liten kort vandring vid River Valley och bestämde oss för att ta oss upp på berget i bakgrunden, den "lilla" vandringne tog nästan 6 timmar haha, men trevligt vare.

 

 


Sydön nästa. Den blir snabbt favoriten. Så obeskrivligt fin natur som man verkligen bara trodde fanns på bild, höga berg, glaciärstoppar, spegelblanka sjöar, mmm.

En dag med stora huggtänder under skorna tog oss upp på Nya Zeelands största glaciär. Även om vi fick låna stora jackor så var det länge sen jag blivit så kall! Rätt häftigt att kravla igenom små ishål i glaciären men ändå inte såå häpnadsväckande. Blev mest pepp på att åka skidor...

 

Franz Joseph Glaciären

 

Nervositeten stiger, Queenstown närmade sig. Jag visste vad jag skulle göra och hade bestämt mig långt innan. När fallskärmshoppning inte ger tillräcklig kick och ett av världens högsta bungy jumps finns i närheten får jag bara inte missa chansen. 134m, 8 sek frittfall. Rädslan fanns, men bara över att jag skulle få fnatt och balla ur när jag väl stog där. Men jag tvekade aldrig, ett litet skutt var allt som krävdes för världens grymmaste känsla. Adrenalin fyllde varje liten del av kroppen, mums.

 

Postat av: Linda

Du är ju för fan inte riktigt klok Henning, OMG, jag dog bara av att kolla på det där hoppet. Snyggt! :D

2011-03-31 @ 13:16:07
Postat av: Hugge

Såå sjukt säger jag bara, Man vet ju hur det är innan fritt fall, först tvekar man, men riktigt nöjd efteråt! kan tänka mig att det var samma här, fast vette kattenom jag vågat!

2011-04-05 @ 21:07:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

Kommentar: