Befordrad!

Betaltv-forsaljning via dorrknacking har statt pa schemat 12 dagar av de senaste 14. Hur myckat att tanka pa som helst, otroligt hur mycket avancerad phsykologi som ligger till grund for en lyckad forsaljning. Sma, sma ord som gor extem skillnad, att kunna lasa av manniskor exakt, gora snabba bedomningar och handla precis ratt, puh. 100% provosion: Ingen forsaljning = inga pengar. Trodde verkligen allt skulle skita sig totalt, men icke!

Forsta veckan ledde till 5 forsaljningar vilket var mer an ok for att vara forsta veckan. Fick dessutom en bonus pa $150 for att jag gjorde en forsaljning forsta dagen! Jason, vars australiensiska engelska flot pa klart battre an min lyckades inte fixa en enda sale den forsta veckan! Stort hur mycket pisk han fick. Forst av oss till 10 far dessutom $200 bonus som jag latt fixade senare!

Aven om vissa manniskor, av de ca 60 man besoker per dag, bara smaller igen dorren i ansiktet trivs jag anda sjukt bra. Att varje morgon galet taggade lamna kontoret i fullpackad bil, alla identiskt kladda, dunka hog musik for att sen dra pa storsta leendet, kasta oss ut och charma vara "offer" till kop. Otroligt kul. Tyvarr racker tydligen inte betal-tv for vissa utan manga kunder (bland annat ett lesbiskt par) bjod mig garna tillbaka for en drink. Har dessvarre inte haft tid for nagra aterbesok, an...

Den andra veckan blev awesome: 10 forsaljningar vilket ar sjukt bra. Slog till o med bossen som fick 8, heh. Over $100 per sale + bonus sitter inte heller helt fel dar. Blev dessutom befodrad till "leader" (efter 2 ynka veckor!) och har efter ytterliggare teori nu befogenhet att ansvara over andra och fa en del av varje forsaljning de gor, sa sjukt nice!

Nu bar det ivag mot en veckolang businessresa till Townsville dar vi bland annat ska traffa nagra av de basta av Australiens saljare + de 3 basta fran UK som flugits over. Galet vad man kommer lara sig! Hoppas aven pa en stor suprise da Guns n Roses spelar i just Townsville under veckan, aven om chansen for att dom fixat biljetter ar liten...

Ett slut och en början?

Efter några dagar på den lilla tropiska Magnetic Island utanför Townsville, där massa koalorna hoppade runt bland träden, tog vårt busspass slut och vi nådde slutdestinationen längs östkusten, Cairns.

Redan efter ett par dagar hittade vi ett sk "share-house" som jag, Carro och Emma kunde flytta in i. Riktigt billigt, fräscht och mysigt hus vi delar med 2st andra tjejer. Dom jobbar båda i barer så vi ser knappt skymten av dom, sover på morgonen när vi går upp och jobbar hela kvällarna. Vi har näst intill ett hus för oss själva alltså, underbart!

Tanken var förstås att försöka fixa lite jobb också, efter ett samtal blev jag inkallad till någon typ av anställningsintervju. Företaget arbetar inom marknadsföring/försäljning och anlitas av andra företag som vill få sina produkter sålda. Busssjäkeln var nästan 40 min sen så blev förstås försenad till intervjun, fuck. Ringde upp bruden som skulle hålla i den men hon bara skrattade trots att hon var tvungen att vara kvar efter arbetstid...

Fick först fylla i ett provliknande papper med massa jobbiga frågor som varför jag vill ha jobbet, varför det passar just mig, vad jag har för framtida planer i karriären osv. Flummade till svaren så gott jag kunde. Sen drar hon in mig i ett rum och håller en kvarts utfrågning om tidigare erfarenheter mm. Försökte smöra på som bara den, jobbet skulle sitta fint på cv:t och i plånboken. Hon blev uppenbarligen nöjd för hon kallade mig direkt efteråt till en ytterliggare intervju, med bossen, nästa dag.

Tillsammans med Jason, en 25årig australiensare som senare visade sig vara gay, fick jag komma in till bossen. Han frågade ut oss, berättade om företaget och att om vi lyckades med dagens intervju skulle vi få sälja betaltv-abonemang, hmm. Trots att Jason hade grym föredel med språket så försökte jag även här smöra och ställa massa frågor så ofta det gick. Efter en timme var det över och på eftermiddagen ringde telefonen: "Congratulations!"

Efter 2 träningsdagar i businesscentret där jag lärt mig sjukt mycket generellt om försäljning och hur mycket psykologi som ligger bakom ska jag nu vara färdig att testa mina skills i verkligheten i morgon. Har under hela helgen pluggat in över 100 helt okända tv-kanaler samt alla olika erbjudanden och priser. Puh. Mycket möjligt att jag blir sparkad efter några dagar om jag inte lyckas sälja tillräckligt. Kan inte göra mer än mitt bästa. Är ända hyfsat nervös...

Usch vad kallt det känns här inne efter att ACn stått på ett tag, termometern visar 26 grader. Cairns ÄR hett. över 35 grader i skuggan vissa dagar tär på kroppen. Kroppen som för övrigt har svullnat upp som en jäkla korv pga fukten och värmen, heh.


Skepp O'hoj!

Kaos. Efter en haloweenfest pa vart working hostel i Bowen (anordnad av medelalders-paret som agde stallet) missade en stor del av de 88 som bodde dar jobbet dagen efter. De felsta vaknade inte, inte ens paret som hade hand om stallet och skulle oppna koket kl 5 vilket ledde till att folk blev utan frukost. Folk blev sparkade fran jobben, utkickade fran hostelet och polisen var tom tvungen att komma haha, minst sagt kaos. Som tur ar hade vi redan sagt upp oss fran jobben och var pa vag mot Airlie Beach och 3 dagars segling pa Whitsundays!

19 pers + 3 i besattningen akte med baten vid namnet Habibi. Vid forsta intrycket verkade ganget riktigt kul, och besattningen verkade crazy. Sarskillt en liten manniska som maste haft lite mer DNA fran apslaktet an oss andra. Han flog omkring pa baten och hissade segel och drog i rep som en idiot hit och dit. Ett riktigt orginal. Vi nadde den beromda Whiteheaven Beach efter nagra timmar och la till for natten. Underbar mat som till exempel koalastek serverades, och besattningen tog hand om disken - UNDERBART!!

Whitsundays, Whiteheaven Beach


Upp tidigt vid 6.30 dag 2 for 100m gummibat in till Whiteheaven Beach. Helt sjalva pa en av varldens finaste strander, gryyyymt. Sanden var sa extremt finkornig sa man kunde fa bade smycken och tander att skina som aldrig forr. Dock kakade sanden garna upp elektronik som kameror sa man fick passa sig rejalt! Var tvungna att bada med "Sting suits" for att skydda sig mot livsfarliga maneter men annars var allt kung. Gick en svang pa en gangstig i skogen och sag sjukt med odlor overallt! Prasslade i precis varenda buske. Fran 4cm langa till over metern!!

Taggar for snokling. Nej det ar inte en pool!


En lunch senare begav vi oss till snorklingstalle nr 1. Fiskar precis OVERALLT! Sa manga sa att nagra av dom anfoll cyklopet i brist pa utrymme. Kunde aven klappa lite fint pa nagra av de 4-5 st aslaskiga (och fula) meterlanga fiskarna som fanns i omgivningen! Ratt frant. Den andra snorklingen bjod pa en battre mix pa arter men saknaden pa monsterfiskarna fanns. En perfekt dag avslutas med "askalas" (citat kanadensare) kvall och en sovstund pa dack under stjarnklar himmel. 3e dagen bestod av hemresa pa guppande vagor till Airlie Beach. Efter den grymma seglingsdagarna kan jag konstatera att jag atit bade kanguru och koala - krokodil nasta?

Laskiga men klappbara fiskar pa over metern vid nagot namn som inte koms ihag.


100'000 tomater och 15'000 paprikor

Efter 7 veckor i Australien hade jag en total inkomst på $1.00 efter att ha lyckats sålt 2 st ”swedish nigger balls” när vi en kväll drog ihop ett gäng svenskar och bakade lite. Haha. Dags att tjäna lite mer pengar var tanken när vi drog till Bowen och skrev upp oss för fruktplockningsjobb på ett working hostel. Så sjukt fint och fräscht ställe jämfört med Bundaberg! Fick ett väldigt chill jobb redan dagen efter på en tomatfabrik typ. Under 6h kollade jag på ca 100000 tomater som swishade förbi på ett rullband och sulade iväg de ruttna o dåliga. $19 dvs ca 130kr i timmen – riktigt värt faktiskt. Men det skulle bli mycket värre än så…

Andra dagen blev jag kallad till receptionen som tvingade mig att byta jobb trots att jag ville jobba kvar på fabriken. Paprikaplockning låg framför mig, tydligen en av de värsta jobben man kan göra. Och mycket riktigt, upp 4.45 på morgonen, stekande sol, över 30 grader, en boss som klagade på att man plockade för gröna paprikor, missade några, förstörde plantorna, att jag kastade dom för hårt i hinken osv osv. Dessutom fick vi bara betalt per hink paprikor och inte per timme. Efter att ha stått böjd konstant i 8 timmar (inkl 30 graders stekande sol) och fått känna på så mycket smärta jag inte ens trodde fanns, var arbetsdagen äntligen över. Pain is weakness leaving the body. 

Manga gav upp efter 1 dag i helvetet men jag skulle fan inte ge mig! Trots att jag behovde plocka 100 paprikor for att ha rad att kopa en i butik. Under andra dagen var bossen pa mig hela tiden verkligen, han kom fram for 57e gangen och jag undrade vad fan han skulle klaga pa den har gangen. "You fuckin missed this!" sa han och tryckte upp en paprika framfor mig. Som tur var hade jag inte alls missat den eftersom den var lite gron vilket jag med gladje forklarade for honom. Han vande sig om, knot ihop naven och krossade paprikan. Paprikabitar yrde omkring och saften sprutade. Kunde inte lata bli att le...

Efter 4 dagar och ca 15000 plockade paprikor fick jag nog men var anda javligt nojd over mig sjalv. Mar fortfarande illa nar jag ser en paprika i butiken, sjukt.


1770, inte bara ett årtal

Första intrycket: kasst. Andra intrycket: ännu värre! Hostelet i Bundaberg var det äckligaste jag sett. Kryp i madrasserna, vatten och fullt av smuts och äckel på golven, taken och väggarna samt oversvammade toaletter. Det går inte att föreställa sig hur vidrigt det faktiskt kan vara där folk väljer att bo. Drog vidare efter en dag och sket i att fruktplocks-jobba lite som det var tänkt. Fick i efterhand reda på att vi bott på Bundabergs värsta ställe, en upplevelse i sig…

Mjuk och fin landning pa stranden pa middle island.


Nästa stopp, Agnes Water och 1770. Jo stället hette faktiskt så, helskumt med ett nummer som namn men men. Efter att ha chillat på beachen i några dagar drog vi ut på en Castaway tour. Blev skjutsade till ett mindre flygfält och intryckta i ett ännu mindre flygplan gjort för max 4 pers. Hur grym upplevelse som helst när den flummiga piloten plötsligt dök med planet och man nästan trodde han tappat kontrollen. Tyngdlöshet och g-krafter, mums! Vi landade på stranden och blev ensamma dumpade på den obebodda tropiska ön. Med ca 10 pers tillbringades vi ett dygn med stek, bad, kajakpaddling, ostron-plockande, solnedgång, lägereld och tältning. Hur mysigt som helst och mitt ute på en ö ute i ingenstans! Upphämtade av det lilla planet dagen efter och fick en flygtur vi aldrig glömmer.

Scooteroooooooo....


Knappt hade vi hämtat oss innan nästa upplevelse väntade någon timme efter landning. Tvivlade lite innan på att det verkligen kunde vara på östkustens top5 aktiviteter men efteråt fanns absolut ingen tvekan kvar. En 3 timmars tur på båge i en grupp på 30 pers lät i och för sig ytterst intressant. De sk chopper-scooters (någon typ av mellanting mellan moppe och lätt motorcykel) fick man upp i lite över 80km/h men inget annat än ett bilkökort någonstans i världen krävdes! Trafiken hölls dock undan av ledarna och vårt lilla motorcykelgäng kunde få en relativt säker resa genom sjukt fina omgivningar och landskap där flertal kängurus i olika storlekar beskådade vår framfart. En fantastisk solnedgång och ca 6 mil senare var vi tvungna att puttra tillbaka men frihetskänslan fanns kvar långt efteråt. Efter att ha fallit ihop på sängen kunde jag konstatera att den hittills kanske bästa dygnet i mitt liv var nästintill över…

nearness.blogg.se

RSS 2.0
-->